Idag fick jag reda på att inlämningen av en av de uppsatser jag måste skriva är framflyttad. En sten lyftes av min rygg. Bara några stenar kvar. Trots stressen och tidbristen fick jag inget gjort idag. Jag tror att min hjärna har riktigt bra försvarsmekanismer, för jag har totalt lyckats tränga undan känslan av stress och vägrar tänka på allt som väntar. Mår bra av det so why not keep it that way. Jag och Karin satt kvar i skolans cafeteria till klockan halv fem utan att göra något alls av vårt arbete. Tillslut kom en av mattanterna som antagligen undrade om vi inte hade några hem och bad oss gå. När jag kom hem kom Natalie över en stund, och när hon gick lyckades jag somna och vaknade inte förran klockan tio. Så värdelöst! Imorgon måste jag därför ägna halva dagen åt plugg trots att jag är ledig, resten ska spenderas med Jasmin.
Jag har förresten kommit fram till varför jag ser ut som att jag är förkyld med påsar under ögonen, varför det kliar i hela munnen och ögonen, och varför jag nyser hela tiden. So we meet again, pollen...