2012-03-29

Off to Tokyo!



Det känns fortfarande overkligt att jag ska dit, men nu är det dags! Väskorna är packade, jag har som vanligt ångest för att jag tror att jag glömt något, och snart ska vi iväg till Arlanda för den längsta flygturen jag någonsin flugit, 8,5 timmar till Peking och sedan några timmar till Tokyo. Vi blir borta i två hela veckor i och med att returbiljetten bokades om. Tvivlar på att det blir något bloggande under tiden jag är där, men jag finns på Instagram! SO LONG!

2012-03-27

Projekt 3

Projektet är inte klart än då vi ska fortsätta med den byggtekniska delen senare, men ett stort moment är äntligen avklarat! Efter många dagars slit är allt inlämnat, utskrivet och presenterat, men jag har fortfarande svårt att varva ner. Hela helgen har spenderats framför datorn, natten till måndagen sov jag i två timmar och arbetade från morgon till morgon för att bli klar i tid och inte ha panik sista dagen, och sedan kraschade alla skrivare i datorsalen vilket gjorde att jag ändå blev kvar i skolan på kvällen med panik. Det sköna är att man aldrig är ensam om det på arkitekturskolan.

Jag är väldigt nöjd över mitt projekt och känner att det är det bästa jag gjort hittills. Det är härligt att känna en stor utveckling för varje projekt. Det finns mycket tankar och koncept bakom det som handlar om integration och att förändra bilden av förort vs. innerstad, men jag orkar inte gå in på det djupare. Istället är det dags för mig att få ut projektet ur huvudet och koncentrera mig på packning inför studieresan! Ingen tid för återhämtning här inte. Jag har inte haft tid att varken tänka på resan eller glädjas åt den, än mindre på när, hur och vad jag ska packa.









2012-03-22

Instagram - Mars

Månaden är inte slut än, men då jag har projektinlämning och åker iväg under nästa vecka kommer lite instagrambilder redan nu, så att bloggen inte står helt öde medan jag pluggar.

Mars började med sol och vårväder vilket gjorde det mycket lättare att ta sig till skolan på morgonen. Jag kände mig pigg och glad för första gången på länge, och hade en bra hårdag när bilden togs (händer sällan nuförtiden).

Jag har lyssnat mycket på dessa två låtar, Gotye - Somebody that I used to know och Fun - We are young.

Jag fyllde år och var som vanligt väldigt glad. Fick några jättesöta chokladbitar som nästan var för söta för att ätas.

Födelsedagskvällen avslutades på casino där jag vann lite pengar på roulette för första gången i mitt liv. Sedan vågade jag inte spela mer *n00b*. Jag köpte lite kläder för födelsedagspengarna, bland annat denna blåa kavaj.

Fick även nya skor som jag älskar och använder hela tiden, och så hakade jag på minttrenden.

Fikade och pluggade på Wayne's Coffee med en klasskamrat och gick runt på stan under soliga dagar.

Vi hade några spelkvällar med monopol, massa gott och Melodifestivalen. På tal om spel så har jag börjat spela The Sims igen efter sex år (jag var en riktigt simsnörd en gång i tiden). Jag skyller på att det är i utbildningssyfte. Designar hus i skolan hela dagen och designar hus åt mina simmar på kvällen. Jag kommer åka på en psykos snart.

Work in progress - ritningarna började ta form efter väldigt många timmar vid AutoCAD. Till höger har vi en bild på mig som upptäckt mammas gröna kofta från 80-talet.

2012-03-21

Worlds greatest

Vilken tisdag det var igår, från att vara den värsta till den bästa på länge. Jag var så sliten att det tog mig flera timmar att komma upp ur sängen på morgonen. Jag var trots detta tvungen att ta mig skolan och kom inte hem förrän senare under kvällen, om möjligt ännu mer sliten. Jag kände mest för att däcka i sängen men var tvungen sätta mig vid datorn då Karin insisterat på skypedejt just igårkväll. Jag började undra om något hänt då hon ändå kommer hem om en vecka.

Där sitter trötta, slitna och äckliga jag i mitt äckliga rum och stirrar på skärmen, väntar på att hon ska logga in, undrar vad hon gör på andra sidan jordklotet just i denna stund, när dörren till mitt rum öppnas... och in kommer KARIN!!! Den chocken. Det var svårt för hjärnan att koppla när jag sekunden innan varit totalt inställd på att hon är far, far away. När jag efter x antal sekunder inser att jag inte ser i syne börjar jag skrika och tjuta av lycka/rädsla/chock, samt klaga över att mitt rum inte är städat (trots att Karin sett det ostädat hur många gånger som helst, jag var helt förvirrad obviously) och som alla våra farväl/reunions slutar det med att vi kramar ihjäl varandra och grinar ett tag.

Och nu känner jag mig som världens lyckligaste efter kvällen med min bästa vän. Det känns som att en del saknats i månader och nu fallit tillbaka på sin plats, och plötsligt blev livet mycket lättare. Det finns verkligen ingen eller inget som kan fylla den kvinnans plats i mitt liv. Åh, jag är så glad! Jag till och med längtar efter att få komma hem från Japan för att ta igen precis ALLT.

2012-03-19

Bosnien - Kroatien - Italien



Efter en väldigt utdragen bokningsprocess är sommarens planer äntligen spikade! I juli blir det (ako Bog da) den vanliga resrutten med en extra destination - jag och Jasmin tänkte ta oss över Adriatiska havet till Italien! Längtar!!

2012-03-15

Time flies and so do I

Det är jag och AutoCAD igen, together forever. Jag har caddat hela dagen, mina ögon är skadade och huvudet värker, men äntligen flyter arbetet på! Jag kommer förmodligen att försvinna i min lilla arbetsbubbla hela nästa vecka fram till inlämningen. Tiden kommer att gå fort, och direkt efter kritiken åker vi till Tokyo. Jag har fortfarande svårt att smälta det. Som belöning för idag ska jag nätshoppa för lite födelsedagspengar och sedan lägga mig i tid. Is hell freezing over?


Om ett par veckor får jag se de japanska körsbärsträden blomma i Tokyo! Happiness!!

2012-03-14

Touch the sky

Jag har återigen känslan av att jag har tagit mig vatten över huvudet i ett projekt. Jag vet att jag ännu en gång kommer att stressa in i det sista och inte hinna med allt jag vill göra. Varför gör jag det här mot mig själv? Är det some kind of självplågeri eller gillar jag bara att omedvetet välja det som kan vara den tänkbart största utmaningen? Mitt första projekt var ett fyravåningshus med snurrande våningar, mitt andra projekt var ett lyxhotell och nu har jag valt att göra en... skyskrapa! Som egentligen är två lutande skyskrapor som korsar varandra. Det ska bli ett nytt landmärke i Stockholm, en byggnad högre än Kaknästornet (aa jag vet, storhetsvansinne?) och det är ett väldigt roligt projekt, förutom att jag halvvägs insåg hur lite tid jag har. Story of my life... Men det är också story of my life att alltid klara det tillslut.
Längst till höger ser ni hur byggnaden börjar ta form.



2012-03-13

Födelsedagen



Jag hade en underbar födelsedag med människorna jag älskar mest i hela världen. Efter en kort dag i skolan mötte jag upp mamma för en shoppingrunda och fika i den underbara vårsolen. Jag trodde att jag bara skulle träffa Jasmin senare men istället dök hela familjen upp som en liten surprise. Vi åt på en mysig italiensk restaurang där jag mest satt och tänkte på hur mycket jag älskar min familj, med min bror som klagar på att det är för dyrt och att man kan köpa tre pizzor för samma pris i Skarpnäck, min alltid lika töntiga och överentusiastiska mamma, pappa med sina lustiga skämt som man inte kan låta bli att garva åt, jag som pratar för mycket och inte låter någon äta förrän jag fotat maten och Jasmin som skrattar åt oss alla. Kan man önska sig en bättre familj? De är så underbara. Åh, får klump i halsen direkt... Hursomhelst, efter middagen skiljdes vi åt och kvällen avslutades med drinkar och lite casinospel, bara för att jag kan. Jag vågade inte spela mycket, men det viktiga är att jag gick ut med mer än vad jag kom in med! Lana vs. Cosmopol, 1-0.

Det var ganska skönt att inte fylla år under en helg för omväxlings skull, jag slapp ångesten inför att planera och ordna fest/middag/utgång (de som känner mig vet vilken ångest jag brukar ha om inte allt är perfekt och under kontroll) och kunde bara slappna av och njuta av dagen. Tack älskade familj, pojkvän, vänner och alla andra fina människor i mitt liv för era gratulationer och fina ord. Love you!

2012-03-12

Birthday!



Idag fyller jag 20 år!! No more tonåring. Jag är som vanligt på mitt allra bästa humör denna dag, trots att det är måndag. Det kommer att bli en riktigt härlig dag känner jag, jag älskar födelsedagar! Puss på er alla!

2012-03-11

The grass is greener on my side




2012-03-10

Bloggar

Jag märkte precis att ni nu är hundra stycken som prenumenerar på min blogg på Bloglovin, kul! Det är mer än sist jag kollade. Jag använder också Bloglovin, jag hade aldrig orkat läsa bloggar utan det. Jag tänkte dela med mig av några bloggar som jag följer och som inspirerar mig på ett eller annat sätt.



Angelica Blick - En av Sveriges stora modebloggar. Skulle jag byta garderob med någon skulle det vara med henne. Skulle jag behöva idéer och inspiration skulle jag kolla igenom hennes arkiv. Hon är grym på att mixa, matcha och våga. Jag älskar hennes stil och hennes bilder överhuvudtaget.


niotillfem - En annan storbloggare vars blogg är lite som en godispåse med allt möjligt enligt mig. Hon bor i New York, hon har en väldigt egen stil, tar väldigt fina bilder och lägger även upp fina inspirationsbilder. Det finns mycket att bli inspirerad av på hennes blogg.

The Blonde Salad - Italiensk tjej från Milano vars blogg likt Kenzas är väldigt känd internationellt. Nya outfits och foton varje dag. Jag gillar hennes stil och bilder, speciellt när hon är ute och reser vilket hon gör väldigt ofta.


Petite - Jag råkade snubbla över denna blogg a long time ago då hon gick på samma gymnasium som jag när jag gick i ettan. Hon är journalist och reporter på nyheter24, och är grymt duktig på att skriva och uttrycka känslor i ord. Jag älskar ärligheten i hennes texter. Tips: kolla kategorin "Confession."



Magzor - Henne skulle jag vilja bli kompis med (kan man säga så utan att låta knäpp?). Jag råkade hitta hennes gamla blogg när jag fortfarande gick på högstadiet, och sedan av en slump hitta den igen några år senare. Det är den enda blogg där jag orkar läsa långa inlägg om någons vardag. Det är något med hennes ärliga sätt att skriva på som jag gillar, och jag känner väldigt lätt igen mig i hennes tyckande och tänkande. Kan vara väldigt underhållande också!



Amela Svraka - Hon har visserligen slutat blogga, men man kan ändå bläddra igenom arkivet och inspireras av alla fina bilder och upplevelser i Chicago och USA. Under lite mer än ett halvår fick man följa hennes liv som praktikant på Svenska Handelskammaren i Chicago, och sedan en period på Regeringskansliet här i Stockholm där hon jobbar just nu. En väldigt inspirerande blogg av en väldigt ambitiös tjej, speciellt för dem som vill praktisera utomlands någon gång.

2012-03-08

Sretan 8. Mart

"Allra mest vill jag hylla min mor, den starkaste och underbaraste kvinna jag känner, min förebild på alla sätt och vis. Jag har försökt skriva ett inlägg tillägnat henne men orden räcker aldrig till, och tårarna samlas varje gång jag vill förklara vad hon betyder för mig. Tårar av kärlek, glädje och tacksamhet. För allt hon har gett mig. För hennes oändliga kärlek. För alla gånger hon gråter med mig. För alla gånger hon skrattar med mig. För att hon har gjort mig till den jag är idag. För att hon är den bästa vän jag har. För att hon har allt man kan önska hos en mamma. Min älskade mamma."


"Najdraza...ja sam ta koja nema rijeci, nisu izmisljene, ne postoje...da izmjere ljubav i srecu koju dajes jednoj mami. Cime sam te zasluzila? Boze, postoji li veci osjecaj ljubavi od ovoga prema ovoj djevojcici? Postoji li veca sreca od trenutka kad je vidis nasmijanu i sretnu? Ili veca bol, kad place i kad je boli? Bez nje zivot ne bi postojao jer ja udisem zrak koji ona izdise....nisam ni zivjela dok nije dosla u moj zagrljaj...tamo daleko u Banjaluci u porodilistu, jedne divne martovske noci, kada su je polozili na krevet kraj mene i kada mi je okicama rekla: "evo toje male Lane"...kako tad, tako zauvijek...moja Lana !" (översättning)

2012-03-07

Onsdag

Idag gjorde jag ett besök på mitt kära gamla gymnasium, studievägledaren hade bjudit dit mig för att föreläsa om arkitektutbildningen på deras högskoledag. Det känns overkligt att jag själv hade den där högskoledagen förra året, det känns som att det var en evighet sedan! Och idag stod jag där själv och babblade (babbla är verkligen rätt ord, cred till dem som orkade lyssna!). Det var konstigt att vara tillbaka i klassrummet där man suttit och halvsovit, skrattat och hatat livet med alla läxor och prov så många gånger. Ännu konstigare var det att visa bilder på vad vi har gjort under senaste år och tänka har jag verkligen hunnit göra allt det här? Tiden går fortare än någonsin nu efter gymnasiet. Lite nostalgisk blev jag måste jag säga, har inte gått den där vägen till skolan sedan jag tog studenten, men jag saknade det inte alls som jag trodde att jag skulle göra. Jag var snarare glad över att lämnat allt, hur bra det än var. Dock saknade jag tjejgänget extra mycket idag... De gjorde verkligen min gymnasietid.


2012-03-05

Riddarholmen





Härliga sol, härliga mars, härliga Stockholm. Denna månad är alltid lika full av längtan efter allt som väntar, och det tidiga vårvädret och vetskapen om att inget är långt bort gör det lättare att leva. Nyligen slog det mig dessutom att jag fyller 20 år om en vecka! Efter att ha fyllt år under helg de senaste åren känns det lite tråkigt att fylla år på en måndag, men det gör inget. Jag önskar mig inte heller något speciellt, jag har allt jag behöver känner jag. Skön känsla.

2012-03-05

Zagrlicu drugove, pjevacemo do zore

Oj, vilken lördagskväll. Planen var att bjuda över några vänner för lite meza och muzika, eller "chillkrök" som man också kan kalla det, men vi vet uppenbarligen inte vad "chill" innebär. Plötsligt var vi några fler än planerat, drack lite mer än tänkt och var mycket mer högljudda än vad vi får vara, enligt grannarna. Ja, det var nog inte musiken som var problemet utan vi bosnier som tävlar om att överrösta musiken och varandra. Det slutade inte bra då några av oss ville återuppleva fjortonårsåldern, men väldigt roligt var det!


Next thing I know vaknar jag och känner mest för att slänga mig ner från balkongen. Jag kämpar mig upp för att se även de andra ligga utslagna här och där och hemmet i grovt behov av städning. Det var verkligen ett what-the-fuck-happened-moment, kunde inte förstå hur åtta personer lyckades med det där. Snart sitter mamma på jobbet, kollar på bilderna och tänker omg, men jag hoppas att hon har i åtanke att hon kom hem till ett skinande rent hem, trots allt.