Lana Karat -




2012-03-14

Touch the sky

Jag har återigen känslan av att jag har tagit mig vatten över huvudet i ett projekt. Jag vet att jag ännu en gång kommer att stressa in i det sista och inte hinna med allt jag vill göra. Varför gör jag det här mot mig själv? Är det some kind of självplågeri eller gillar jag bara att omedvetet välja det som kan vara den tänkbart största utmaningen? Mitt första projekt var ett fyravåningshus med snurrande våningar, mitt andra projekt var ett lyxhotell och nu har jag valt att göra en... skyskrapa! Som egentligen är två lutande skyskrapor som korsar varandra. Det ska bli ett nytt landmärke i Stockholm, en byggnad högre än Kaknästornet (aa jag vet, storhetsvansinne?) och det är ett väldigt roligt projekt, förutom att jag halvvägs insåg hur lite tid jag har. Story of my life... Men det är också story of my life att alltid klara det tillslut.
Längst till höger ser ni hur byggnaden börjar ta form.



Kommentarer
Postat av: Natalie

Du kommer säkert klara det galant! ;)

2012-03-14 @ 23:11:59
URL: http://nataliiiiiiie.blogg.se/
Postat av: A

Vad interesant ! Joj jag har samma problem med att göra allt i sista sekund. Blir det verkligen även så att man gör samma sak sedan på universitetet ?? Hoppas jag byter rutin fast inte lätt när man alltid varit en sådan människa.

2012-03-14 @ 23:41:46
Postat av: Lana

Natalie: Tack för peppandet :)



A: Det beror nog på vad du pluggar, ibland kan du helt enkelt inte göra det i sista sekund. Jag har också alltid varit en sista minuten människa och försöker verkligen ändra på det, men problemet med projekten är inte att jag chillar och lämnar allt till sista sekund, utan att det tar otroligt lång tid för mig att utveckla en idé jag är nöjd med. När jag väl är nöjd har jag för lite tid på mig att göra klart allt.

2012-03-15 @ 13:14:41
URL: http://lanakarat.blogg.se/

Leave a comment:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback