Lana Karat -




2013-11-07

Disneyland & California Adventure


Innan vi lämnade L.A. gjorde vi ett stopp i Disneyland! Hur många har drömt om detta hela sin barndom, varje gång man såg reklamen i början av en Disneyfilm? Och hur många fick åka dit? Ingen av oss invandrarkids iallafall. Nu fick vi chansen att leva ut vår förlorade barndomsdröm. Nöjesparken består egentligen av två parker, Disneyland och California Adventure, och man behöver köpa biljetter till båda och sedan springa emellan parkerna. Så onödigt. Å andra sidan kändes det som att man hade dubbelt så mycket att välja mellan.

 
Jag har en skräck för berg- och dalbanor, som också var anledningen till att vi inte åkte till Six Flags. Självklart var denna berg- och dalbana, som hade en loop, bland det första vi skulle åka, och jag stod och kallsvettades och hyperventilerade i kön. Jag inser alltid efteråt att det inte var så farligt, men tills dess hinner jag dö inombords några gånger. Därför tyckte jag att vi skulle åka något som jag trodde var lite lugnare efteråt. Alla har väl någon gång känt lite obehag när de åker pariserhjulet och vagnen gungar till längst upp? Ta det där obehaget gånger hundra och ni får Mickey's Fun Wheel - ett lite annorlunda pariserhjul. Det ser ganska ofarligt ut, jag fick till och med tjata med mig de andra våghalsarna som suckade om hur tråkigt det är. Well... 


Det var långt ifrån tråkigt, HAHA. Det här är my precious video som jag alltid kommer att kolla på när jag behöver ett gott skratt. Erna och Alex grät av rädsla och jag hade förmodligen också gjort det om det inte vore för att jag och Jasmin satt och VEK OSS AV SKRATT åt dem. Best. Ride. Ever. 

 
Det fanns massor av andra roliga åkturer, och de är alla så otroligt välgjorda in i minsta detalj. Nästan alla attraktioner hade olika teman och miljöer från Disneyfilmer uppbyggda kring sig. Jag tänkte mest på vilken häftig upplevelse det är för barn. Vi letade såklart efter alla åkturer som det stod "thrill ride" på. Tyvärr var flera av dem ur funktion när vi var där vilket kändes surt, minst sagt. Men några måsten utöver de nämnda är Space Mountain (en berg- och dalbana i mörkret!), Hollywood Tower (ett annorlunda fritt fall) och Indiana Jones-åkturen. 

 
Mot kvällen när vi inte orkade stå på benen längre satte vi oss i bilen och bilade ned mot San Diego, vår sista destination i Kalifornien.

Kommentarer
Postat av: Anonym

ja visste att klippet skulle upp... (payback kommer) borde filmat DIN nojja från början haha!!!! värsta jag någonsin gjort var att sätta min FOT i den där saken!!! herregud...... Jasmins * ååå astafallah* kommentar förklarar ju allt

Svar: Klippet är för bra för att inte visas! :*
Lana Karat

2013-11-08 @ 00:53:51
Postat av: Anonym

Ursäkta Lana, men jag reagerade väldigt starkt på "Innan vi lämnade L.A. gjorde vi ett stopp i Disneyland! Hur många har drömt om detta hela sin barndom, varje gång man såg reklamen i början av en Disneyfilm? Och hur många fick åka dit? Ingen av oss invandrarkids iallafall."
Tycker det är en otroligt ful sak att skriva för någon som alltid skriver så kloka saker. Först och främst har många av oss "invandrarkids" varit på Disneyland, bland annat jag och flera av mina vänner. För det andra så verkar du ta för givet att bara för man är invandrare kan man inte åka till Disneyland? Varför? Du kan inte tala för alla invandrare på jordklotet. Inte heller för alla invandrare i Sverige. Inte heller för alla BOSNIER, om det var det du menade.

Svar: Oj, det var absolut inte så jag menade. Jag syftade på oss som "oss fyra", tre bosnier och en libanes, kanske för att vi när vi var där gick och skämtade om hur vi alltid drömde om det och frågade våra föräldrar om vi kunde åka, men det fanns inte ens på kartan, och om vi hade pengar för en semester när vi var så små så var det ner till hemlandet under sommaren. Det var verkligen inte min mening att tala för alla jordens invandrare (come on?) eller för alla bosniska invandrare, och hade jag trott att någon kunde ta så illa upp av det uttalandet hade jag uttryckt mig annorlunda. Det var inte heller min mening att på något sätt underminera invandrare (jag tycker inte att det är något fult att inte ha möjligheten att resa) men faktum är att för mig och de invandrarvänner jag känner och umgicks med så hade ingen en sådan ekonomi att man de första åren efter kriget kunde åka till Disneyland. Men jättekul för er att ni hade den möjligheten, måste ha varit världens roligaste upplevelse för er som barn :)
Lana Karat

2013-11-12 @ 20:00:46
Postat av: kommentar till "Anonym"

Kunde inte undgå att även jag kommentera din kommentar "Anonym". Jag ser ditt perspektiv på saken, och hoppas att du efter Lanas svar även förstår hennes ursprungliga syftning med den mening som du ovan kommenterat. Det är inte min avsikt att med min kommentar starta en debatt, jag hoppas att vi alla tre tycker lika (att det handlade om ett syftningsfel, eller misstolkning och inte på något sätt att underminera invandrare). Däremot kunde du ha frågat hur hon menade istället för att "attackera" och projicera på Lana dina egna åsikter på hur hon tänkte och hennes avsikter med texten. Du skriver att "du kan inte tala för alla invandrare på jordklotet", vilket hon inte heller gör, även om du gärna ville uppfatta det så. Det är just sådana "attacker" som ofta skapar negativa debatter och som distanserar parter i en diskussion istället för att främja en god kommunikation, dynamik och i slutändan även överenskommelser.

2013-11-12 @ 22:34:33

Leave a comment:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback